Ett Svenskpråkigt Åland

                                                           

 

.

 

Ett SJÄLVSTÄNDIGT ÅLAND 

                                  Vår långsiktiga vision                  Läs mer

 

.

 

Ett UTVIDGAT SJÄLVBESTÄMMANDE

Vi måste ta ETT större ansvar för Åland, när Den finska staten Låter bli

 

.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lisa Gustavsson

.

Axel portrattVid Ålands Framtids årsmöte i går omvaldes Axel Jonsson som styrelseordförande för ytterligare ett år.

Ordinarie medlemmar i styrelsen är:

Peggy Eriksson
Hanna Segerström
Anders Eriksson
Jonny Landström
Pia Eriksson
Rolf Granlund
Andreas Qvarnström (ny)
Lena Andersson (ny)
Hugo Holmberg (UÅF)

Ersättare:

Lisa Gustafsson
Magnus Jansson
Lucas Stenius (UÅF) (ny)

Valberedningen är medveten om att styrelsens sammansättning inte är helt jämställd (4-6) men påpekar att man denna gång valt att fokusera på rättvis regional spridning, åldersvariation och yrkeserfarenhet inom privat respektive offentlig sektor.

Tom Forsbom och Tom Blomberg återvaldes som verksamhetsgranskare med Anette Häggblom och Andreas Nyback som ersättare.

Årsmötet beslöt att för första gången sedan föreningens tillkomst höja medlemsavgiften från 5 till 10 euro. Medlemmar under 18 år betalar fortsättningsvis ingen avgift.

MagnusJSlutligen delades årets Max-pris till minne av den framlidne medlemmen Max Sirén ut. Priset i form av en av Maxs käppar med en silverplakett tillföll denna gång Magnus Jansson från Eckerö med motiveringen:

”För sina långa, envisa och ständigt hjälpsamma insatser i partiarbetet. Han finns alltid där med både skruvdragare, kaffekokare och goda råd till hands. Med sin positiva inställning och evinnerliga tro på ålänningarnas förmåga sprider han glädje och optimism till sina partivänner.”

I årsmötet i Indigo Bar deltog ett 20-tal personer.

– Färingarnas vilja att bli självständiga bygger på en stark identitet och stolthet som ett eget öfolk. Vi vill bestämma över oss själva och känner att det här är vårt land. På våra skolkartor är Färöarna i mitten och övriga världen runt om.

Pressbild-3-AF-mindreDet säger den på Åland bosatta färingen Maiken Poulsen-Englund, som i går kväll höll ett uppväckande föredrag om Färöarnas väg mot självständighet och det pågående arbetet med att skriva en egen konstitution.

Samma självkänsla och identitet som ett eget folk upplever hon inte bland ålänningarna. Och det är också en av den största grundorsaken till att Åland inte lyckas utveckla sitt självbestämmande. Utveckling kommer nämligen inifrån och måste vila på en enig folklig vilja att utvecklas.

En annan orsak till Färöarnas starka medvind mot självständighet är Danmarks liberala förhållningssätt till att tillåta landets självstyrda autonomier att allt mer sköta sig själva. Finlands inställning mot Åland speglas av raka motsatsen och är starkt restriktiv.

Föredraget kommenterades av Åsubs förre chef Bjarne Lindström som tog fasta på ålänningarnas avsaknad av en stark identitet som den största hämskon för en utveckling av självstyrelsen. Snarare är det åländska samhället splittrat inför att ta över helhetsansvaret över Ålands ekonomi, vilket är en grundförutsättning för att kunna fungera som en reell autonomi. Så länge ålänningarna inte tror på sig själva och sin egen förmåga stampar självstyrelsen på stället.

Pressbild-2-AF-seminarium-mindreBjarne Lindström beskriver dagens självstyrelsesystem som en ”haltande konstruktion” utan utvecklingspotential. Och att hålla på och förhandla med Finland utifrån nuvarande förutsättningar ser han som meningslöst, eller som Lindström uttrycker det:
– ”A dead end”.

Kvällens politiska panel, bestående av Axel Jonsson (ÅF), Harry Jansson (C) och Bert Häggblom (Ob) instämde i beskrivningen om avsaknaden av åländskhet, men påpekade att den ändå stärkts på senare tid. Både Jonsson och Jansson, som både sitter med i Ålandskommittén, vittnade om att förhandlingarna om en revision av självstyrelselagen har skett i konstant motvind.

Pressbild-1-AF-seminarium-mindreAxel Jonsson sammanfattar kvällen så här:
– När Färöarna skriver en egen konstitution utan att involvera Danmark visar de att man blir så fri som man gör sig. Det borde Åland ta lärdom av.

Ålands Framtids seminarium i Indigo Bar besöktes av ett 60-tal personer, där många i publiken engagerade sig i den avslutande diskussionen.

Den bristfälliga ekonomiska självstyrelsen har länge skapat stor oro och nu senast utlöst en konstitutionell kris mellan Åland och Finland. Konflikter som kan dämpas och kanske helt undvikas om vi börjar stå på egna ben.

”Åland är naturligtvis en viktig del av Finland, men Ålands särställning är ändå inte så speciell att den skulle berättiga till en höjning av klumpsumman, dessutom är Åland skuldfritt. Det skulle inte vara försvarbart att höja klumpsumman med tanke på hur den ekonomiska situationen är i Finland.”

Så argumenterade Sannfinländarnas representanter i grundlagsutskottet Lena Meri ochSimon Elo enligt medias rapportering när de besökte Åland för snart ett år sedan. Även om endast Sannfinländarna öppet vågar uttrycka sig så, speglar det med facit i hand den allmänna attityden i Finland mot Åland och självstyrelsen. Tvangsakenskap-Al-Fin

Argumentationen ovan ger även vid handen att Åland är närande för Finland, dvs att ålänningarna betalar mer skatt än vi får tillbaka, men att Åland med sin självstyrelse gott och väl kan vara med och bidra till den skrala finska statskassan.

I över 15 år har vi försökt förhandla om en höjning av klumpsumman i enlighet med vad självstyelselagen kräver samt att Åland har vuxit de senaste 25 åren och nu har fler invånare i behov av självstyrelsens tjänster. Den finska staten har dock vägrat följa lagen, eftersom det skulle innebära mer pengar till Åland som ju bevisligen redan har det så bra?

När den finska statens egen social- och hälsovårdsreform ser ut att ge Åland ett tillskott i form av höjd klumpsumman, då tar de sig omotiverat friheten att försöka driva igenom en sänkning av klumpsumman istället. När Finlands regering räknar tar de dessutom i lite extra och lägger fram ett förslag för riksdagen som gör att ålänningarna förlorar 16 miljoner per år. På en reform som överhuvudtaget inte är avsedd att beröra Åland?

Åland har inte längre råd att tillhöra en stat som varken visar intresse, engagemang eller ens respekten lyssna på sin enda autonomi. Kanske är det inte så märkligt när staten medvetet har gjort allt för att inte längre förstå oss på vårt svenska språk.

Vi är ett företagsamt, växande och internationellt örike med ett viljestarkt folk som har förmåga att se möjligheter där andra ser hot och problem. På många sätt motsatsen till det Finland vi känner idag.

Ålänningarna har aldrig haft mera att vinna på att samla sig och visa både Finland och världen att vi klarar oss mer än väl på egna ben.

Det skulle ge oss möjligheten att umgås med Finland som goda grannar istället för att ständigt fortsätta missförstå och gräla med varandra i dagens respektlösa tvångsäktenskap.

Ålands Framtid

Ålands regering måste vara beredd att försvara vårfågeljakten i EU-domstolen om det behövs.

Oklara politiska förslag om tillfälliga uppehåll blir i regel snabbt permanenta och ett bestående jaktstopp skulle förgöra en del av det åländska folkets identitet som ett tusenårigt skärgårdsfolk som i alla tider har levt i och av havet.

Den åländska jakten ryms inom fågeldirektivets undantagsmöjligheter med god säkerhetsmarginal. Då den jaktbara kvoten uppgår till mindre än en procent av ejderstammens naturliga dödlighet uppfyller vi kravet på att jakten ska bedrivas i liten skala. Minskar stammen minskar vi ju också den jaktbara kvoten i motsvarande grad.

För precis som Jens Harberg förtjänstfullt visar i insändaren ”Låt oss ha kvar vårjakten på Guding” i Nya Åland den 23 mars 2016, varierar stammens storlek naturligt över tid och jaktpolitiken bör därför inte kastas om efter varje liten förändring i populationen.

Varjakt1-webbÅr 2016 fälldes så lite som 2 400 ejderhanar av en total kvot om totalt 3 800 fåglar. Den totala stammen uppgår till nästan 1 000 000 fåglar. Samtidigt fäller den åländska jägarkåren årligen över 5 000 mårdhundar och 700 minkar enligt regeringens beslut ”Riktlinjer för beviljande av tillstånd till jakt på ejder under tiden 1.5-20.5.2016.”

Dagens viltvårdande insatser överväger således med råge jaktens eventuella negativa inverkan på ejderstammen, något som EU-kommissionen själv uttryckt att man måste beakta.

När Lissabonfördraget antogs stärkes kravet på att EU ska beakta medlemsstaternas nationella särarter. I artikel 4 i fördraget om Europeiska unionen stadgas: ”Unionen ska respektera medlemsstaternas likhet inför fördragen samt deras nationella identitet, som kommer till uttryck i deras politiska och konstitutionella grundstrukturer, inbegripet det lokala och regionala självstyret.”

Den åländska vårfågeljakten är just ett sådant nationellt karaktärsdrag som bottnar i vår tusenåriga historia som ö-folk.

Vidare stadgas i artikel 5 att ”enligt proportionalitetsprincipen ska unionens åtgärder till innehåll och form inte gå utöver vad som är nödvändigt för att nå målen i fördragen.” Kan kommissionen verkligen mena att den småskaliga åländska vårjakten på ett proportionellt sätt äventyrar fågeldirektivets syfte?

Särskilt när den i sin ytterst begränsade och välavvägda form är en tydlig förutsättning för de betydande viltvårdande insatser som sannerligen främjar direktivets syfte?

Istället för att ge efter för EU-kommissionens maktpolitik och slutligt avskaffa vårjakten, bör regeringen med fötterna stadigt förankrade på våra åländska klippor avvisa kommissionens orimliga tolkning från Bryssels betongkvarter och omedelbart fatta beslut om årets vårjakt. För att ytterligare betona att vi flexibelt anpassar jakten efter stammens utveckling bör givetvis kvoten minskas.

Det är beklagligt att EU väljer att inte tolka fågeldirektivet enligt sina egna grundläggande principer. Att kommissionen väljer att ta strid för en försvinnande liten andel av de åländska gudingarna riskerar att bli direkt kontraproduktivt. Om inte kommissionen lyckas ta det till sig, ska vi visa det svart på vitt i EU-domstolen.

Axel Jonsson

Brage Eklund

Ålands Framtids lagtingsgrupp

KALENDER

No current events.