Ålands Framtid tuffar på när det gäller omsorgen om vårt svenska språk. Jag var i november i fjol i Stockholm på ett språkseminarium och jag var den 20 januari i Helsingfors på ett motsvarande seminarium. Där forskarrapporten ”Nationalspråk och minoritetsspråk” presenterades. Rapporten hade beställts av Svenska Finlands folkting och handlar förstås om svenskan i Finland.

Det som förvånade mig var att det inte fanns ett ord om Åland i rapporten, trots att det finns en ålänning med i styrelsen, nämligen Jan Salmén. Men han kanske sov när den beställdes.

En av huvudfrågorna som ställs i rapporten är om svenskan borde bli ett minoritetsspråk? Svaret som ges på den frågan är emellertid nekande. Man kan inte stärka svenska språket ställning genom att göra det till ett minoritetsspråk. Olika finlandssvenska institutioner kommer då att vara i fara, bland annat det svenska stiftet, brigaden och obligatorisk svenska.

Grundlagens språkparagraf har större betydelse och tyngd än ett eventuellt minoritetsstatusskydd. Utnyttjandet av juridik är viktigt i värnandet av svenskan i Finland.

Vilken strategin ska vara kom inte fram och många frågeställningar blev hängande i luften, men man var rätt enig om att en nationalspråksstatus är tyngre än en minoritetsspråksstatus.

Det som förvånade mig och Barbro Sundback som var den andra deltagaren från Åland, var debattupplägget. Tiden för seminariet var kl:13.00-17.00. Först kl;16.45 när tiden nästan var slut släpptes publiken in för frågor. Som en av fem som lyckades få ordet frågade jag det finlandssvenska etablissemanget, om ni inte har släppt detta för långt? Går svenskan mera att rädda i Finland? Jag gjorde också en reflektion om de starka rättigheter Kanadas språkombud har. Och undrade avslutningsvis om inte en liknande myndighet skulle behövas i Finland.

Några svar fick jag inte av panelen, men fick väl ändå vara tacksam att jag överhuvudtaget fick ordet. Tex. Gösta von Wendt från Finlandssvensk samling vinkade förgäves och sa efteråt åt mig att så där är det alltid, har man fel åsikt så blir man utan taltur. Nog tjafsas det ju om nästan allting på Åland, men alla får i varje fall säga vad man tycker. Det skall vi värdesätta. Både Barbro och jag var för en gångs skull överens och det var att nog är den finlandssvenska debatten bra torftig.