För mig, som en av dem som aktivt arbetat med att få upp egen skattebehörighet på den politiska agendan, är det nyvaknade politiska intresset mycket stimulerande. Och jag är inte förvånad över att ÅSUB, i sin utredning om egen beskattning, landade på samma resultat som vi i Ålands Framtid. Nämligen att Åland, utan några som helst optimeringar, klarar inkomstsidan utan försämringar i vare sig ekonomisk eller social trygghet för gemene man. Helt riktigt meddelar också ÅSUB i en kommentar att bollen nu ligger hos politikerna. Och att några ytterligare utredningar i samma ämne är onödiga.

Som jag ser det är den första delen av skattedebatten därmed avslutad. Vi vet nu att vi kan. Det är hög tid att ta nästa steg, att på allvar börja diskutera vad vi vill åstadkomma med skatteverktyget. Påståendet att skattepolitik är svårt är helt korrekt liksom påståendet att vi på Åland saknar både kunskap och erfarenhet på området. Men det är inte heller expertfrågorna vi skall ta itu med i det här skedet, utan visionerna. Nog måste väl det finnas tankar och idéer därute om vad man skulle kunna göra. Om man hade möjligheten.

För min del har jag ofta funderat kring den sociala fördelningspolitiken. Trots att vårt samhälle ofta utmålas som världsledande i social trygghet, vet jag av egen erfarenhet att det inte fungerar fullt så bra i praktiken. De vanligaste orsakerna är brist på pengar parat med ett styvt och svårgenomträngligt regelverk. Någon bidragsmänniska är jag inte. Samhället bör enligt min mening i stället skapa sådana förutsättningar att var och en, så långt som möjligt, av egen kraft kan upprätthålla en dräglig tillvaro. Och här kommer skatteinstrumentet in i bilden med helt nya möjligheter till en fördelningspolitik som inte idéfattigt bygger på just utdelandet av bidrag.

Samma sak gäller näringsverksamhet. Inget företag vill egentligen ha bidrag, långt viktigare är att den miljö man skall verka i är anpassad enligt näringslivets behov. Ett företag som både kan skapa och behålla tillräckligt av sin vinst, utan bidrag som en del av den löpande inkomsten, är både livskraftigt och samhällsnyttigt. En bra affär för samhället kort sagt. Skattepolitiken påverkar näringsverksamheten på ett mycket konkret sätt, också utan skattepolitiska åtgärder riktade direkt mot näringslivet. Ett framgångsrikt näringsliv i sin tur minskar det totala skattetrycket för gemene man. Bra business ger mer i plånboken åt alla.

En vanlig fråga är varför Åland behöver egna skatteverktyg. Förklaringen är mycket enkel. Den finländska skattepolitiken baseras på stora industriella enheter medan det åländska samhället till största delen är ett småskaligt tjänste- och servicesamhälle. Följdaktligen är den miljö det åländska näringslivet skall verka i helt anpassat till det finländska behovet. Samma sak gäller den sociala fördelningspolitiken. Det åländska samhället är olikt det finländska och har helt enkelt annorlunda förutsättningar och behov. Visst fungerar det idag, men det kunde vara mycket mycket bättre.

Visioner är det viktigaste vi har, utan visioner stagnerar samhällsutvecklingen. Politiken, liksom maktutövningen, reduceras till ren förvaltning där egenintresset är det viktigaste. Klumpsummeekonomin är säkert trevlig för lata makthavare. Men en livskraftig och utvecklande ekonomi kräver kontroll över och samband mellan både inkomster och utgifter. Våga alltså ha visioner. Berätta vad DU skulle vilja göra med skatteverktyget. Om du hade möjligheten.