Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Jag inledningsvis meddela att jag inte kommer att prata till kl. 12.00.

Det pratas om transparens i regeringsprogrammet. Men början av det här regeringsspelet har varit det rakt motsatta. Hela regeringsbildningen har varit en märklig process som det varit extremt svårt för allmänheten att följa. Bl.a. annat min granne frågade: Vill inte Ålands Framtid vara med i regeringen?  Ja, absolut vill vi det var mitt svar. Det hur ju till demokratins innersta väsen att vara med och påverka där besluten tas. Men det har varit väldigt svårt för allmänheten att veta vem som är med och inte med.

Så låt mig börja med att klargöra den biten. När Ålands Framtid den 18 oktober träffade centerns förhandlare Roger Nordlund och Veronica Thörnroos, Harry Jansson hade tydligen inte passligt sades det, så framhöll vi att det inte skett någon socialistisk revolution, utan att Åland fortfarande var starkt borgerligt. Liberalerna tappade fyra mandat i valet. Tre av dessa var de som sossarna tappade för fyra år sedan och det fjärde heter Åke Mattsson och finns hos moderaterna. Centern tappade ett mandat och det finns hos Ålands Framtid och hade inte centern haft Jörgen Pettersson så hade de också haft sex mandat. Det är väldigt enkel matematik.

Ålands Framtid förordade en borgerlig regering av de partier som tidigare var det självstyrelsepolitiska blocket dvs. centern, moderaterna, obundna och Ålands Framtid och tyckte att Roger Nordlund skulle vara lantråd. Vi märkte snabbt att centern tyckte att sossarna gjort ett så bra val att de inte kunde lämnas utanför. Och då sade vi att i så fall bör det åtminstone vara en borgerligt ledd regering med en centerpartist som innehavare av lantrådsposten. Historien har visat att det kanske var ett misstag att vara så ärliga men det är nu en gång för alla Åland Framtids kännetecken.

Det var fyra punkter vi nämnde som var centrala för oss i ett regeringsprogram:

1        Konkreta åtgärder för vårt svenska språk

2       En aktiv näringspolitik

3       Ekonomin i skick

4       En aktiv självstyrelseutveckling med verkligt innehåll

Vi nämnde att vi tror att centern och Ålands Framtid har rätt stor samsyn när det gäller kommunsammanslagningar, självstyrelse- och näringspolitik inklusive i synnerhet jordbrukspolitik som inte så speciellt många begriper sig på.

Centerns förhandlare tackade och meddelade att det inte skulle hända något i morgon dvs. den 19 oktober pga sjukhusbesök, men att de skulle höra av sig dagen därpå. Nå, det är mycket som jag skulle kunna säga om det. Jag tror att jag lämnar det därhän. Jag kan bara meddela att vi nu har vi slutat vänta.

Herr talman! Låt mig i stället gratulera Camilla Gunell till lantrådsposten. Barbro Sundback sade tidigare att jag har kallat Camilla Gunell för socialistspöke, något sådant ord har jag aldrig använt, inte ens om Barbro Sundback.

Låt mig gratulera sossarna till att man fått precis vad man ville. Det är en bedrift på det borgerliga Åland minsann. Eller är faktiskt Åland borgerligt? Jag tänkte när jag satte mig ner för att skriva som rubrik på det här anförandet ”ideologierna är döda” men det kändes lite för pretentiöst.

Framförallt moderaterna men även obunden samling är så noga ibland med att framhålla att de inte bara är borgerliga utan även konservativa, de hör till den konservativa gruppen i Nordiska rådet, det är minsann viktigt.

Är det någon som tror att Fredrik Reinfeldt skulle springa iväg och ställa sig bakom Mona Sahlin på tiden bara för att det verkar lugnare? Eller att han skulle tänka att det nog är bekvämare att vara talman istället för statsminister. Jag tror inte det, men åländsk politik är lite speciell. Kanske man tror som en obunden politiker sade åt mig att alla är ju sossar här på Åland ändå. Med det synsättet så blir det förstås som det blir. Det har också sagts att den som får mest röster ska vara lantråd. Om man hade haft det resonemanget i Finland så skulle statsministern ha hetat Timo Soini. Det håller inte fullt ut.  

Herr talman! I den relativt nyss avslutade valrörelsen framhöll Ålands Framtid i alla sammanhang vikten av att få upp förtroendet för åländsk politik igen. Det är oerhört viktigt om inte allt fler grupper ska vända ryggen till det politiska arbetet och att självstyrelsen urvattnas ännu mer. Men den här märkliga regeringsbildarsoppan har ytterligare spätt på politikerföraktet. Ålands Framtid, och de flesta med oss, kunde aldrig tro att centern självmant skulle ge bort lantrådsposten och till på köpet kanske den sista gången man blev största parti.

Detta är fullständigt obegripligt och en olycklig kombination av att ledande centerpolitiker tänkte att kommer jag inte dit jag vill så behöver heller ingen annan göra det, samt en panikrädsla för att hamna i opposition.

Det torde vara unikt att de åländska ledarskribenterna har samma åsikt, men den här gången ansåg båda att räddningen för centern var att gå i opposition. Det kanske ligger mycket i det men det är inte min roll att ha dess mera synpunkter på det.

Men som jag sade i remissdebatten; det är sorgligt, verkligt sorgligt att kampen för självstyrelsen har bytts ut mot en stundtals tragikomisk kamp för egna positioner istället.

Jag anser inte alls att det är bra som lantrådet Gunell sade igår i sin presentation av programmet att i valrörelsen betonar partierna skillnaderna men i regeringsbildningen gäller det motsatta. Hur i fridens namn ska då väljarna veta vad som gäller framöver? Nog måste man väl följa tråden rakt ut, anser åtminstone vi från Ålands Framtid.

Hur många borgerliga väljare trodde när de gick till valbåset att de lade sin röst på en socialistiskt ledd regering när de röstade på centern, moderaterna och obundna? Inte många tror jag.

För att få någon sorts ordning i åländsk politik borde väljarna veta hur regeringsalternativen ser ut när de går till val. Moderaterna vill ju gärna låna det mesta av moderaterna i Sverige inklusive namn, men då borde ni också låna arbetssätten och inte bara namnet. Ett tydligt regeringsalternativ enligt modell från alliansen i Sverige skulle skapa ordning och reda och förutsebarhet för väljarna på Åland Det skulle finnas mycket att vinna på det när det gäller att återskapa respekt och förtroende för åländsk politik igen.

Faktiskt så hölls för ca 1,5 år sedan ett möte på centerns initiativ om att bilda just en allians med centern, Ålands Framtid, moderaterna och obundna.  Men jag sade åt dem som drev på, tro mig när jag säger att moderaterna kommer att vara de första som hoppar av och så blev det, precis på samma sätt som det gick i stadspolitiken när obundna och Åland Framtid försökte sy ihop en ekonomiskt ansvarig allians före valet. Det är klart att den s.k. politiken blir otydlig och eventuella politiska mål obefintliga när alla dörrar ska hållas öppna åt alla håll enbart p.g.a. av rädslan att hamna på sidan om.

Herr talman! Ett par reflexioner om regeringsprogrammet. Vi kommer att dela upp det och mina kollegor, Axel Johnson och Brage Eklund, återkommer mera i detalj.

Det här regeringsprogrammet är både bra och dåligt, konstigt vore det ju annars om allt bara skulle vara dåligt. Det är ju flera kloka människor som har skrivit ihop det här. Det som jag reagerade först på när jag tittade på första sidan är sammansättningen och ansvarsområdena.

När man tittar på kansliavdelningen så finns det ingenting kvar för den så kallade kansliministern som ska bytas i halvtid. Det är väl kanske därför. De centrala självstyrelsepolitiska frågorna, som har gett lite substans åt kansliministerposten, finns hos lantrådet själv. El-, energi-, bostads-, radio- och TV-frågorna finns hos infrastrukturministern. Det är rätt märkligt att man har ministerpost utan dess mera innehåll. Jag förstår vad det handlar om, att obundna och moderaterna skulle få två platser till. Jag förstår resonemanget och den ekonomiska ekvationen.

Men låt mig dra bilden tillbaka. Förra gången som vi hade en verklig lågkonjunktur, i början på 90-talet, 1991, då gick dåvarande landskapsregeringen in för att man skulle enbart ha sex ledamöter. Det var på saliga avsomnade Lasse Wiklöfs initiativ. Då skulle man ge den signalen ut till förvaltningen att man började spara i toppen. Det var helt rätt väg att gå. Sedermera föll den regeringen på grund av att ett regeringsparti röstade emot regeringen och det ledde till att det under resten av mandatperioden, två och ett halvt år, var det endast fem ledamöter i regeringen. Då fick man också förvaltningen att förstå att om man börjar spara uppe i toppen så kan vi också dra vårt strå till stacken. Så jag är lite förvånad över det här.

Om jag går vidare i programmet, jag sade att det var både bra och dåligt så jag ska avsluta med det som är bra så kanske det blir en bättre eftersmak.

Den största besvikelsen för mig personligen är det som man finner under rubriken självstyrelsen, svenska språket och demilitariseringen.

För att trygga svenska språkets ställning så kommer man att kräva att kontakterna och skriftväxlingen mellan landskapet och staten sker på svenska. Det har i alla sammanhang sagts, åtminstone i 25 år, och det har inte lett till dess mera. Man säger att man kommer att delta i Ahtisaarigruppen, språkrådets uppdrag klargörs och dess ställning i självstyrelsesystemets stärks. Det är detta som man säger om svenska språket. Det är ju oerhört svagt.

Tittar vi på självstyrelseutvecklingen så sägs det så här; ”reformen påbörjas med målet att det nya självstyrelsesystemet ska vara klart att tas i bruk senast 2021-22.” Alltså nästan 30 år framåt i tiden har man som mål att självstyrelsen ska reformeras med något dess mera innehåll.

Nog visar de här skrivningarna på ett oerhört tydligt sätt vem det är som visar var skåpet ska stå, i och med att vi vet att socialdemokraterna inte ville att det parlamentariska språkprogrammet skulle förverkligas. Det blir faktiskt rent patetiskt när centerns gruppledare Runar Karlsson pekade på att man speciellt har fått in skrivningar om svenska språket och självstyrelsens utveckling. Det är mycket tråkigt.

Den andra rubriken däremot, Samarbete med Sverige och externa relationer, tycker jag att är bra. Jag tycker att det är bra att man försöker etablera ett nätverk där man koordinerar det nordiska samarbetet, EU-frågorna och Östersjösamarbetet. Det är mycket bra. Från åländsk sida är det viktigt att den ena handen vet vad den andra gör.

Jag riktar mig speciellt till lantrådet Camilla Gunell. När det gäller EU-sammanhang så pekar man på regionkommittén, sedan finns det skrivningar om att vi ska nöta på med EU-parlamentsplatsen och det är väl bra. Men man tar sikte på regionkommittén. Jag uppmanar er att sök kontakt med EFA, European Free Alliance. Där finns sju ledamöter som är beredda att jobba för Åland, att få en direkt kanal in i EU-parlamentet istället för att harva på i regionkommittén.

Jag tycker också att Ålandshavskommittén är mycket bra, jag ger mitt och Ålands Framtids absolut fulla stöd till det.

Under nästa rubrik: Demokrati, rättssäkerhet och öppenhet sägs det så här: " Ett politiskt mål är att öka representationen av kvinnor, unga och inflyttade i nästa lagtings- och kommunalval. Vallagen förnyas i sin helhet för att förbättra enhetlighet och överskådlighet”. Det här är givetvis bra. Det här är skrivningar i regeringsprogrammet som jag tror att vem som helst kan ställa upp på. Det vore intressant ifall lantrådet tänker ta del desto mera i debatten om hon kunde berätta lite hur och vad det finns för tankar bakom? Det kanske finns någon tanke bakom det här som man skriver.

Man säger att fulltextlagar är att föredra, vilket jag också håller med om. Man pekar speciellt ut att det är viktigt inom miljö, utbildning och kultur. Från Ålands Framtids sida tycker vi att det är viktigt också inom näringssidan. Hur ser den tillträdande näringsministern på den biten?

För att spara lite tid ska jag gå vidare och inte ta varenda rubrik för då blir det för långt. Jag vill som partiordförande för Ålands Framtid bara uttala mitt fulla stöd för det som sägs om ett inkluderande samhälle, att man ska ha nolltolerans mot främlingsfientlighet och diskriminering. Man pekar på att det är särskilt viktigt att kunna kombinera arbete med undervisning i svenska. Jag hoppas där att man kan ta del av det integrationsprogram som vi har och som jag kan tänka mig att ltl Jonsson säkert kommer att ta upp i sitt anförande.

Under rubriken samhälls- och servicereformen pekar man på hur försörjningskvoten kommer att stiga och det är helt sant. Här har vi ett jätteproblem för hela samhället. Jag undrar däremot om de ekonomiska siffrorna som ges stämmer? Det är inte alldeles lätt att få det att gå ihop om man läser texten längst ner på sidan 6. Problematiken är tydlig.

Det som sägs upp på sidan 7; ”en helhetsgranskning görs av landskapsförvaltningen i syfte att särskilja centralförvaltningens kärnuppgifter från uppgifter som kan utföras av andra såsom underlydande myndigheter, tredje sektor eller bolag.” Ålands Framtid ger sitt absolut fulla stöd. Det är som det skulle vara saxat ur vårt valprogram. Ltl Ehn gäspar, men så är det.

I fortsättningen sägs det: ”Landskapet ska gå i riktning mot att minska sin serviceproduktion snarare än utöka den med uppgifter som idag produceras av kommuner och kommunalförbund. Det betyder att behörighetsfördelningen mellan landskapet och kommunerna ska bestå.” Här undrar jag om centern har läst vad det här riktigt innebär? Det återstår inte så mycket annat än att slå ihop kommunerna om man redan nu bestämmer att ansvarsfördelningen mellan kommunerna och landskapet inte får röras. Jag tycker att det här är en olycklig skrivning i sammanhanget.

Det har funnits många goda idéer när det gäller en framtida kommunstruktur, samhällsreform eller vad man vill kalla det för, t.ex. det som moderaterna har fört fram med värdkommuner är ett bra förslag. Jag tror att man måste ha den här variabeln att man kan justera ansvarsfördelningen, behörighetsfördelningen emellan landskapet och kommunerna. Märkväl, jag spekulerar, men jag tror att det är de partier som aktivt vill få till stånd en kommunsammanslagning som har fått med skrivningen om att man inte får röra det här. Det är ganska allvarligt, såsom jag ser det.

I övrigt sägs det; ”kommunernas situation, skattekraft och framtidsutsikter utvärderas och granskas” Jaha, jaha. Vi får se vad det blir.

Angående; ”externa granskare kan tas in i arbetet i syfte att för de åländska förhållandena finna pragmatiska och kostnadseffektiva lösningar”. Här har jag också en direkt fråga. Är det någon typ av Assar Lindbeck grupp som efterlyses så har jag heller ingenting emot det. Precis som vtm Roger Jansson sade tidigare så är det nyttigt att också ibland anlita expertis utanför Åland för att se på saker och ting med nya och oförstörda ögon. Det här kan vara bra.

Det som jag önskar att någon kunde förklara, för det har inte nämnts i något sammanhang, det står så här: ”För att säkra allas rätt till den service som kommunerna idag tillhandahåller stiftas en garantilag om allas jämlika rätt till service oberoende av boendeort”. Den garantilag, som vi fick bort efter många om och men, är något som lagberedningschefen har kallat för lagtingets högtidliga omyndighetsförklaring. Jag undrar om det här är den högtidliga omyndighetsförklaringen nummer två eller vad tänker man riktigt på? Det är sist och slutligen en omöjlighet och det vet vi också att det är idag. Man vill ha en parlamentarisk grupp att titta på det här. I valrörelsen framhöll jag och flera ifrån Ålands Framtid att vi vill konstruktivt vara med och jobba för att få till stånd en helhetslösning. Våra vallöften gäller också efter valet, så vi kommer att ta del i det här arbetet med oförstörda ögon. Vi förväntar oss kanske ett bra inspel ifrån regeringens sida, annars kommer man inte så långt.

När det gäller hållbara finanser så sägs det: ”Ett första åtgärdspaket för att få landskapets ekonomi i balans tas fram till första tilläggsbudgeten för 2012. Målsättningen är att avgörande åtgärder för att få ekonomin i balans skall vara beslutade och påbörjade senast år 2013”. Det är klart att ord är en sak, det är det politiska arbetet som avgör vad det blir. Men jag får lite känslan av att man skjuter frågorna framför sig. Det är lite annat ljud i skällan nu än vad det har varit tidigare. Ett åtgärdspaket kan innehålla egentligen allt från noll till lite mera.

”Landskapsandelssystemet och avdragen i kommunalbeskattningen genomgår en översyn”. Där vänder jag mig faktiskt till den tillträdande regeringen. Ska man göra någonting när det gäller behörighetsfördelningen, vilket man säger att man inte ska göra, mellan kommunerna eller överhuvudtaget göra något annat än att sitta i en parlamentarisk grupp under den här mandatperioden när det gäller kommunstrukturen och samhällsservicen så tror jag det är viktigt att man låter de avdrag, som har funnits, kvarstå.

Att man börjar dränera kommunernas ekonomi innan vi vet vad vi ska göra är att komma med fel ända först, vilket jag även sade i remissdebatten.

Herr talman! Jag skulle ännu vilja säga massor. Jag har en känsla av att tiden har runnit iväg. Det finns kanske möjlighet att ytterligare återkomma. Jag har många kommentarer på alla sidor och jag noterar att jag bara har kommit till sidan 6. Det kan bli lite långt om jag går igenom allt.

Låt mig peka på det som sägs under rubriken full sysselsättning och modern näringspolitik.

Talmannen

20 minuter!

Ja, värderade herr talman, jag är medveten om att tiden har gått. Därför ska jag börja knyta ihop säcken och lämna de övriga 14 sidorna till senare i debatten kanske.

”Myndigheternas och tjänstemäns attityder och kunskap om näringslivets verksamhetsförutsättningar har en betydande roll för företagsklimatet.  Företagarna ska känna att landskapsregeringen och myndigheterna förstår näringslivets behov”. Det är en mycket, mycket bra formulering. Jag önskar den tillträdande näringsministern och hela landskapsregeringen lycka till. Det är väldigt mycket om vi ska få till stånd en tillväxt. Med attityder kan man många gånger bygga mera än vad man till och med kan göra med kan göra med ekonomiska resurser ibland.

Herr talman! Då väljer jag att bläddra fram till det sista pappret. Det sägs så här under rubriken: Ett starkare och moderna samhälle; ”landskapsregeringen vill i detta regeringsprogram genom samarbete och större delaktighet ingjuta framtidstro”. Det tycker jag att är bra. Jag hoppas att samarbetet också inkluderar oppositionen i olika sammanhang, inte bara i de här parlamentariska grupperna. Centerns gruppledare Runar Karlsson sade att han önskade ett väldigt gott samarbete mellan socialdemokraterna, centern, moderaterna och obundna. Jag noterade att inte ett ord har nämnts om samarbete med oppositionen. Jag hoppas att det innebär ett samarbete med oppositionen. Vi vill också gärna vara med och ingjuta framtidstro för det är viktigt.

Det sägs att regeringen är inställd på ett hårt arbete med målet att fatta beslut och uppnå konkreta och synliga resultat. Igen, lantrådet Gunell, mycket bra formulering och jag önskar lycka till.

Den sista saken: ”Den storsatsning på e-förvaltning och IT som landskapsregeringen avser att inleda kräver också ett brett engagemang och en stark ledning.” Det är mycket, mycket bra. Det skulle säkert vara förvånansvärt om jag skulle säga någonting annat den punkten. Det här är bra. Jag önskar lycka till.

Ett regeringsprogram kan man tugga på i mycket lite längre tid än 20 minuter, värderade herr talman, men det är sist och slutligen den förda politiken som avgör vad det blir och det väntar vi med spänning på.