I en intervju med centerordföranden Roger Nordlund i Nya Åland 26 dennes fastslår centerordföranden att ”Det inte finns något förfinskningshot, men det har blivit svårare att få service på svenska från riksmyndigheter”.

I april 2006 avlämnade den så kallade språkkommittén där lantrådet var ordförande och undertecknad medlem sitt betänkande.

Där konstaterade vi enhälligt (förutom den socialdemokratiska ledamoten) att språkskyddet urholkats och att det finns stora problem på arbetsmarknaden för den som inte kan finska och att Finland har ett stort ansvar att följa sina internationella åtagande vad gäller svenska språket på Åland

Kommittén föreslog att landskapsregeringen skulle fråga Finlands regering vilka åtgärder de avser att vidta för att självstyrelselagen och de internationella åtagandena framdeles skulle följas samt att ÅSUB skulle utreda vilka merkostnader som Finlands frångående av sina löften kostat oss ålänningar.

Vidare föreslog vi att Sveriges regering skulle informeras och att Åland skulle begära om svensk hjälp att vidmakthålla Åland svenskspråkigt framdeles.

På 29 sidor redogjorde vi för bristerna i språksituationen samt föreslog en mängd åtgärder som vi bad landskapsregeringen vidta. Hela rapporten finns på www.alandsframtid.ax

Ingen enda av dessa förslag har på de ett och ett halv år som gått åtgärdats av landskapsregeringen.

Är det månne centerns prioritering av landskapsregeringar med vänstertyngdpunkt som gjort att centern, som säger sig satsa på självstyrelsen och det svenska språket, inte under denna eller föregående mandatperiod vidtagit en enda åtgärd för att utveckla självstyrelsen eller bevaka det svenska språkets status.

I en intervju med centerordföranden Roger Nordlund i Nya Åland 26 dennes fastslår centerordföranden att ”Det inte finns något förfinskningshot, men det har blivit svårare att få service på svenska från riksmyndigheter”.

I april 2006 avlämnade den så kallade språkkommittén där lantrådet var ordförande och undertecknad medlem sitt betänkande.

Där konstaterade vi enhälligt (förutom den socialdemokratiska ledamoten) att språkskyddet urholkats och att det finns stora problem på arbetsmarknaden för den som inte kan finska och att Finland har ett stort ansvar att följa sina internationella åtagande vad gäller svenska språket på Åland

Kommittén föreslog att landskapsregeringen skulle fråga Finlands regering vilka åtgärder de avser att vidta för att självstyrelselagen och de internationella åtagandena framdeles skulle följas samt att ÅSUB skulle utreda vilka merkostnader som Finlands frångående av sina löften kostat oss ålänningar.

Vidare föreslog vi att Sveriges regering skulle informeras och att Åland skulle begära om svensk hjälp att vidmakthålla Åland svenskspråkigt framdeles.

På 29 sidor redogjorde vi för bristerna i språksituationen samt föreslog en mängd åtgärder som vi bad landskapsregeringen vidta. Hela rapporten finns på www.alandsframtid.ax

Ingen enda av dessa förslag har på de ett och ett halv år som gått åtgärdats av landskapsregeringen.

Är det månne centerns prioritering av landskapsregeringar med vänstertyngdpunkt som gjort att centern, som säger sig satsa på självstyrelsen och det svenska språket, inte under denna eller föregående mandatperiod vidtagit en enda åtgärd för att utveckla självstyrelsen eller bevaka det svenska språkets status.

Ekonomiedoktor Agneta Karlsson publicerar igen en komparativ studie av ösamhällen i Norden. I kapitel 11 i studien kommer Agneta Karlsson med mycket intressanta iakttagelser och slutsatser.

Den färiska och åländska självstyrelsen kan inte jämföras. Medan vi i den pågående lokala debatten talar om skyddet av svenska språket och övertagande av beskattningen har färingarna redan övertagit praktiskt taget all behörighet som är möjlig att överta.

Inte förvånande kommer Agneta Karlsson fram till att åländska politiker talar lika mycket om att ”bevaka och bevara” som ”att utveckla”, medan färingarna talar om i vilken takt självständigheten bör verkställas. Till skillnad från Ålands självstyrelse har den färiska självstyrelsen alltsedan 1948 varit stadd i utveckling

De olika nivåerna på självbestämmande beror också på att Finland och Danmark förhåller sig olika till sina autonomier. Inte heller har Åland haft den intellektuella och kulturella uppbackningen i Finland som färingarna haft i Danmark.

I ekonomiskt-politiskt hänseende är Åland relativt outvecklat. Färingarna som har hela arsenalen av skatteverktyg till sitt förfogande har genom åren ackumulerat en kunskap och lärt sig hantera de relevanta skatteinstrumenten. Med den kunskapen man samlat är man övertygad om att klar sig och sin egen ekonomi.

Vad gäller den åländska kärnkompetensen och det innovativa kapitalet har i Ålands fall den maritima kärnkompetensen nyttjas för diversifiering och affärsutveckling i klart större grad än den färiska, vad gäller fisket som kärnområde. Troligen kan det bero på en större tillgång på riskkapital, sammanfattar Karlsson.

Slutligen summerar Agneta Karlsson begränsningar för ekonomisk tillväxt ungefär så: Den ekonomiska kapaciteten för Ålands del hämmas av det begränsade ekonomisk-politiska utrymmet. Den innovativa kapaciteten på Åland skulle kunna styrkas genom en vidgad ekonomisk-politisk behörighet och skatterelaterade åtgärder.