ÅF:s viceordförande Rolf Granlund deltog i EFA:s styrelsemöte och självbestämmandegrupp i Bryssel. I EFA styrelsen ingår förutom Granlund fem Europaparlamentariker (från Skotland, Wales, Belgien, Katalonien och Korsika). Här är det intressant att notera att Kataloniens parlamentsledamot kommer att blir avbytt av en Katalan och en Bask under mandatperioden. Ett internt arrangemang som inte var möjligt i samarbetet med SFP.

Nyan hade en enkät om vilka lagtingsledamöter som tänkte, respektive inte tänkte kandidera i nästa val. Det väckte viss uppmärksamhet när jag sa att jag inte kan svara på det nu. Jag är säkert en ovanlig politiker men svarar jag en sak så håller jag det. Innan jag kan svara ett bestämt ja på en så pass viktig fråga som eventuellt kan binda upp mitt liv för fyra 4 år framåt, måste vissa saker falla på plats först.

Söndagen den 6.12 träffades ett glatt gäng ÅF:are på Ulfsby källarkrog för gemensam julmiddag. För mig personligen kändes det jättekul att så många sympatisörer mötte upp. Tror att det kanske var för att visa sitt stöd för mig på grund av det ord bombardemang som tidningen Åland utsatte mig för, jag vet inte, men glad blev jag.

Ivrigt påhejade av media verkar nu lagtinget vara på väg mot sin absolut största politiska blunder någonsin. Nu ska Lissabonfördraget godkännas. Kosta vad det kosta vill. Varför det är så oerhört viktigt kan dock ingen riktigt svara på. Mest verkar det vara av Liberal och Socialdemokratisk omtanke om den finländska prestigen nere i Bryssel. Vad Centern egentligen vill är som vanligt oklart.

När jag bodde i Sverige var det världens självklaraste sak att gå med i ett fackförbund. Det är ju till stor del facken vi har att tacka för att dagens arbetstagare har drägliga arbetsvillkor, skäliga löner och viss anställningstrygghet.